Alla klagar på vädret men ingen gör något åt det! Känns orden  igen? Ja, vad skulle lilla jag kunna göra åt vädret, det är som det är. Eller... I det långa loppet kanske vi kunde och det försöker vi med också men vi ser ju inga resultat av våra bemödanden, de ska ju verka på lång sikt. Nej, det är det dagliga vädret jag tänker på, det som vi upplever när vi går ut eller tittar ut genom fönstret.

Före jul då der var bar mark och grått och eländigt och folk längtade efter den fina vita snön, då var jag som mest nöjd med allt. Jag kunde gå mina ärenden ute till bodar och postlådan och komposten utan alltför många varma plagg på mej och med fötterna nedstuckna i utetofflorna utan att behöva halka. Ingen mössa kanske och vantarna var bara sånt som man hade om vintern, jag njöt.

Sen kom snön , och så den kom! Nu har vi snö upp till fönsterglasen runt hela stugan och i dag var det en ung rask gosse som skottade ner snö från några mindre tak och gissa vilka drivor det blev!! Jag minns med nostalgi  barndomen när vi byggde snökojor på gården i mitt barndomshem . Vi hämtade halm från skullen och det blev riktigt mysigt inne i kojorna, varmt och ljust också eftersom vi lånade några ljusstumpar av mamma. Men mamma var inte lika glad för hon visste att "det som göms i snö kommer upp i tö". Vi barn hade inte räknat med att städa upp efter oss på våren! När jag i dag går ut på en motionslänk tar det sina modiga minuter att få på alla sockor, stövlar, halsdukar, rockar , vantar  och mössor och sen att tänka ut vad allt annat man kan göra där ute medan man har alla dessa kläder på sig. Soppåsen, bioavfallet, tidningspapperen som skall till insamlingen o.s.v livet blir så mycket besvärligare med all denna snö-  -Men oj vad man njuter som i dag då solen lyste på drivorna och naturen var alldeles "ren". tacka vet jag att vi har fyra årstider!